Smärta=gråt

När jag har såhär ont i nacken krävs det inte mycket för att allt ska brista för mig. Jag försökte att inte gråta när mamma åkte, och jag lyckades. När hon hade gått började jag dock. Och sen dess har jag hållt på. Jag vet verkligen inte ens varför jag gråter! Men jag blir bara extra känslig när jag har smärta i kroppen.

Sitter vid min gamla dator och försöker fixa ner allt jag vill spara på en diskett. Det går inget bra. Suck, vad seg den är. Och jag har inte så mycket intressant på den datorn i alla fall. Det intressanta finns på stora datorn vid skrivbordet ute i vardagsrummet. Och där får det stanna. Min gamla dator ska ju hämtas upp nu måndag/tisdag eftersom det är en "lånedator" som mamma hyrde av sitt gamla jobb, nu när hon ska sluta så måste den tillbaka. Tuuur att jag hann få min bärbara (som inte har internet, vilket stör mig bajsmycket) innan dess i alla fall.

Undrar om jag ska ringa Sanne och tigga skjuts till klassfesten ikväll. Om jag nu ska gå alltså, vi ska ju trots allt dansträna.